Nu har vi hängt på brukshundklubben två dagar i sträck och på skogsslingan skulle huskyn passera ett avhugget träd.
Något fick henne att stanna upp och vädra.
Hon gick närmare och tog en första försiktig tass mot stammen.
Därefter sträckte hon rejält på sig och stod ett bra tag innan insikten vad det var, och att det var för högt, infann sig.
Även spanieln reagerade men han hade inte samma tur att komma nära och nöjde sig med att vädra uppåt ett tag innan lillhusse lockade med en köttbulle.
Lägg till kommentar
Kommentarer